En person jag pratade med en dag gav mig en liten tanke, den personen sa att jag kunde blogga om blå bandet och jag tänkte väl inte så mkt på de just då men nu när det gått några dagar och det som ha sjunkit in så får jag ett annat perspektiv på det..
Jag har aldrig lagt en tanke till det blå bandet och inte tänkt på att det finns med tanke på att det inte har samma marknadsföring som det rosa bandet har.


ROSA BANDET

En internationell symbol  som används av privatpersoner, företag och organisationer som väljer att engagera sig i bekämpningen av bröstcancer samt förmedling av ökad kunskap och medvetenhet i ämnet.

Rosa Bandets huvudsakliga syfte är att sprida ökad kunskap om bröstcancer. Följande fyra punkter belyses;
1) Förebyggande – att förebygga bröstcancer
2) Påträffande – att upptäcka bröstcancer
3) Botemedel – möjligheter och botemedel
4) Omsorg – att uppmärksamma

Det Gula bandet var det första bandet att representera ett meningsfullt syfte. Det Gula bandet nämndes först i en marschlåt sjungen av den Amerikanska militären. År 1917 tog George A. Norton för första gången copyright på låten. Titeln var "Round her neck she wears a yellow ribbon". Under 1940-talet kom åtskilliga musiker att tolka låten på sina egna sätt.

Under nittiotalet inspirerades AIDS-aktivister av bandets förmåga som kommunikationsmedium och bestämde sig för att tillverka band för bekämpningen mot AIDS. Banden tilldelades ’passionens färg’, röd.

Det första Rosa Bandet introducerades av Susan G. Komen for the Cure. Skärmmössor delades ut till kvinnor som bekämpat bröstcancer och som sedan 1990-talet deltagit i Race for the Cure. Ett par månader senare, år 1991, tilldelades samtliga deltagare av ”New York City race” ett Rosa Band. Emellertid fick bandet begränsad uppmärksamhet då det bara var en mindre detalj i ett viktigt evenemang.

Penney och Lauder fortsatta att arbeta tillsammans och kom efter en tid i kontakt med 68-åriga Charlotte Hayley, en kvinna som själv bekämpat bröstcancer och som nu tillverkade persikofärgade band.

Efter att ha diskuterat olika möjligheter med åtskilliga affärsjurister kom Penney och Lauder på en ”ny” färg. Det nya bandet var i färgen rosa och blev med tiden en internationell erkänd symbol för ökad medvetenhet om bröstcancer.

Månaden för ökad medvetenhet om bröstcancer (MÖMB) är en årlig internationell kampanj organiserad av större välgörenhetsorganisationer med målsättningen att öka medvetenheten om bröstcancer. Pengar samlas in och doneras till forskning inom sjukdomens uppkomst, förebyggande samt botemedel. Kampanjen avser att hjälpa kvinnor som drabbats av bröstcancer genom att ge information och stöd.

MÖMB grundades av AstraZeneca år 1985. AstraZeneca är ett multinationellt läkemedelsföretag och tillverkare av tre olika bröstcancerrelaterade läkemedel: Nolvadex (tamoxifen), Arimidex (anastrozole), och Faslodex (fulvestrant). MÖMB har från början haft för avsikt att främja mammografi som det mest effektiva vapnet i bekämpningen mot bröstcancer.

Kristiska synpunkter

Samantha King Fler och fler engagerar sig i kampen mot bröstcancer. Men alla gör inte det med samma avsikt. Samantha King skriver i sin bok Pink Ribbons, Inc (2006) hur bröstcancer har utvecklats från att ha varit en enskild människas öde till en global kamp för överlevnad. Flertalet företag engagerar sig i att finna botemedel mot sjukdomen och vill på så sätt framställa sig själva i positiv dager. Resultatet av det är ofta att forskningen om sjukdomens uppkomst blir bortglömd och hamnar i skymundan.

Tänk efter innan

Många affärer och butiker exponerar idag produkter från Rosa Bandet och internet formligen svämmar över av olika kampanjer som alla lovar donationer till bröstcancerforskningen. Många företag har kommit att inkludera Rosa Bandet som en del av deras marknadsföring. Företagen vet att deras konsumenter uppskattar välgörenhet och lockar dem således att köpa deras produkter med löftet om att en viss procentsats går till cancerforskningen. Emellertid är shopping till förmån för bröstcancerforskning inte ett bra förhållningssätt då konsumenterna ej vet hur många procent av pengarna som verkligen går till stiftelsen.

Skymmning av diskussion

Från politiskt håll har kritik riktats mot att rosa bandet fungerar som ett substitut för verklig förändring av problemet. Man tänker sig att människor köper rosa bandet, får gott samvete och låter bli att analysera frågan närmare

---

BLÅ BANDET


Prostatacancer är en sjukdom som innebär att cancer utvecklas i prostatan, en körtel som ingår i de manliga könsorganen. Cancer innebär att vissa celler förökar sig utan de normala och nödvändiga begränsningarna. Detta beror på genetiska förändringar, mutationer, i cellerna. De förändrade cellerna kan sprida sig till andra delar av kroppen, särskilt skelettet och lymfkärlen, och bilda så kallade metastaser. Prostatacancer kan vara smärtsamt och orsaka bland annat problem med urinering och erektion.

Prostatan är en del av de manliga könsorganen. Den bidrar till produktion (cirka 20 %) och lagring av sädesvätska. Den är normalt ungefär tre centimeter lång och väger 20 gram. Den finns i bäckenet, strax under urinblåsan och framför ändtarmen. Den består av många småkörtlar som är placerade runtom urinröret. Placeringen gör att sjukdomar i prostatan ofta medför problem med urinering, ejakulation och tömning av tarmen.

Prostatacancer förekommer endast hos män, framförallt män som är äldre än 50 år. Medelåldern för diagnos är 72-74 år.  Hos svenska män är det den vanligaste cancertypen och ca 9000 personer diagnosticeras varje år, och det är även den cancerform bland män som svarar för flest dödsfall, 2352 avled till följd av prostatacancer år 2002.  Det är också så att många av dem som får prostatacancer inte får några yttre symptom, inte genomgår någon behandling och dör av andra orsaker. Det finns ingen känd metod att förhindra att prostatacancer uppkommer, men genetiska faktorer och dieten tycks ha betydelse. Det är vanligare med prostatacancer i västvärlden och länder som USA, Kanada och Sverige har en hög prevalens medan Asien har mycket lägre andel nya prostatafall (i synnerhet Tianijin i Kina). En förklaring är dock bättre sjukvård som ger fler diagnosticerade fall. Hormonella faktorer som höga nivåer av IGF-1 har också kopplats till prostatacancer. Möjliga kostrelaterade risksänkare kan vara lykopen, zink och selen medan rökning, fysisk aktivitet och vasektomi inte verkar påverka risken att få prostatacancer.

Symptom

I tidiga stadier ger prostatacancer inga symptom. Diagnosen görs ofta vid en uppföljning av förhöjda värden av ett prostataspecifikt antigen, som man upptäckt vid en rutinundersökning.

Diagnos

Prostatacancer upptäcks vanligen genom kroppsundersökning eller ett blodtest där man detekterar prostataspecefikt antigen som inte är specifikt mot prostatacancer men som ofta är ett tidigt tecken. Misstänkt cancer bekräftas sedan genom undersökning av ett vävnadsprov i mikroskop.

Behandling

Prostatacancer kan behandlas med kirurgiskt ingrepp, strålbehandling, hormonbehandling, cellgifter eller en kombination av flera behandlingsformer.

Biverkningar

All behandling mot prostatacancer ger symptom i form av biverkningar bl.a. nedsatt sexuell funktion (impotens och minskad orgasmnjutning) och urinläckage. För män med lokaliserad prostatacancer (cancer som inte har hunnit sprida sig utanför prostata) kan ett alternativ vara att avstå från kurativ behandling för att undvika behandlingsrelaterade biverkningar. Dock kan oron för att leva med obehandlad cancer överväga oron för att leva med svåra biverkningar. I en svensk studie uppgav sex av tio män i åldern 50-80 år att de skulle kunna tänka sig att överväga att avstå från behandling för att slippa impotens medan fyra av tio alltid skulle välja behandling oberoende av konsekvenserna om det fanns en teoretisk möjlighet att behandlingen skulle kunna förlänga livet. Detta svåra dilemma gör att många prostatacancerpatienter känner extra oro och ångest inför valet av behandling utöver den oro som själva sjukdomen ger. Trots denna beklämmande situation lever en av fyra män med prostatacancer i total känslomässig isolering. Av de övriga tre av fyra som inte lever i känslomässig isolering har de allra flesta (åtta av tio) ingen annan än sin partner att anförtro sig till. Prostatacancer kan också leda till sterilitet.

---

Jag tycker man borde ge lika stor uppmärksamhet till prostata cancer som man gör till bröstcancer för det är minst lika viktigt.